Bra musik minskar smärtan

 

 som smärtlindring

Forskningen visar att toner istället för tabletter ibland är mer effektiva. Men vad för musik som spelar är inte oväsentligt.

 
Enligt forskning som nyligen publicerats i Illustrerad vetenskap har musik i vården större nytta och fler användningsområden än vad man tidigare trott. Undersökningar visar att ljud från olika typer av musik ibland kan vara mer effektiva än värktabletter.

 

I artikeln står att läsa om en patient som lider av svåra smärtor till följd av en svår bilolycka. Läkaren fäster en anordning av trä, ungefär två decimeter lång, på patientens mage. Detta är en särskild sorts högtalare där ljudet riktas direkt in i magen. Sedan sätts själva musikanläggningen igång och ur högtalaren på patientens mage samt i patientens egna hörlurar hör man 80-talsklassikern Another Brick In The Wall av Pink Floyd från succén The Wall. I detta fall är låten något omarrangerad med en extra basgång då man har kommit fram till att det särskilt är basgången i musiken som påverkar smärtan.

 

 

 

 

Det är överläkare Peter Michael Nielsen på Amager Hospital i Köpenhamn leder projektet där musik används som smärtlindring som stor framgång. I hans arbete har det framkommit resultat där patienter med mycket svåra smärtor har upplevt tydlig smärtlindring även i fall där traditionell medicinering inte har haft någon verkan. Behandlingen pågår mellan 30-60 minuter och man upprepar sessionen efter ett par dagar.

 

Man kan enkelt förklara basgångens effekt med att smärtan övertrumfas av dessa basljudvågor. Det är meningen att volymen ska vara i samma nivå som vid en rockkonsert. Via tryckkänsliga tryckreceptorer belägna såväl i inre organ som i huden (Pacinis kroppar) fångar kroppen upp vibrationerna från basen. Tryckreceptorerna skickar sedan vidare nervimpulser till talamus i centrala nervsystemet som även är den del av hjärnan som fångar upp smärtsignaler. Eftersom signalerna från tryckreceptorerna rör de sig snabbare på grund av att de upplevs tydligare.

 

 

1. Högtalaren placeras på magen och skickar in musik med kraftig basgång i patienten
2. Pacinis kroppar fångar upp vibrationerna från musiken och skickar vidare elektriska signaler till hjärnan.
3. Talamus i hjärnan tar emot musiksignalerna där de blockerar smärtsignalerna som därför inte får fram till de centra i hjärnan som är sammankopplade med smärta.

 
Då smärtsignalerna är mer distinkta och markerade än själva smärtsignalerna leder detta till en blockering av smärtsensibiliteten i talamus. Smärtsignalerna når bara delvis fram till hjässloben där smärta upplevs. Dessutom registreras signalerna inte i amygdala, som är en samling nervceller vars uppgift är bland annat att väcka rädsla hos oss, vilket spelar en viktig roll i upplevelserna av smärta.

 

 

 

En viktig sak att påpeka, för att denna behandlingsmetod ska ha önskad effekt, är att patienten faktiskt tycker om och uppskattar den musik som spelas. Det hänger bland annat samman med att den allmänna sinnesstämningen får oss att känna ett lugn i kroppen vilket även det för med sig en minskad smärtupplevelse.

 

 

 

Den mycket smärtsamma sjukdomen fibromyalgi är ett tillstånd där musik har visat sig ha stor effekt på smärtorna. Under 2014 gjordes en undersökning som visar att patienter som lider av fibromyalgi har mindre ont när de får lyssna på någon musik som de har valt ut och tycker om. Musik som man tycker om utlöser kroppens egna opioider vilket som kroppseget morfin ger smärtlindring.

 

Det är inte bara minskad smärta som kan uppnås med musik. En norsk läkare, Audun Myskja har i sin forskning kommit fram till att livskvaliteten hos patienter med Alzheimer och andra demenssjukdomar, höjs om musik blir en integrerad del i omvårdnaden. Det mest sannolika är att musiken stimulerar de delar utav hjärnan som skapar välbefinnande och känsla av lugn vilket i sin tur reducerar stress och rädsla.

 

Inte bara inom vårdvetenskaplig och medicinsk forskning har man upptäckt alla goda effekter av musik som behandling och terapi, utan även inom psykologisk vetenskapsforskning, något som de kanadensiska forskarteamet Mona Lisa Chanda och Daniel J. Levitin utifrån drygt 400 studier fått fram genom gediget forskningsarbete där samtliga studier visar alla välgörande egenskaper som musik har vid såväl fysiskt som psykiskt lidande och ohälsa.

 

Utifrån studien i Köpenhamn påvisas alltså att rockmusik minskar smärta hos patienter med kronisk smärtproblematik. Annan forskning visar även att andra typer av musik har andra vinster i hälsan är t.ex. har tyska forskare kommit fram till att körsång stärker immunförsvaret då man har i studier har påvisat att körsångare bildar fler antikroppar (globulin) som stärker vårt immunsystem och försvaret mot infektioner.

 

En finsk forskare vid namn Jaakko Erkkilä genomförde en studie redan 2011 på patienter som led av depressioner. Då upptäcktes att den som är deprimerad och fick sjunga och spela i musikterapi blev snabbare förbättrad i sina depressiva symtom jämfört med patienter som inte deltog i musikterapi.

 

Den kontrollerade andningen vid körsång påverkar hjärtrytmen och kan därmed ge ökad hälsa visar forskningen. Sång styr aktiviteten i vagusnerven som har stor påverkan på vårt känsloliv. Man har till och med upptäckt i princip lika stor nytta med körsång som vid avslappningsövningar inom olika yogaövningar. Sång med långa fraser får samma effekt som andningsövningar när man utför yoga och med det kan sägas att man genom sång kan utöva markant kontroll över vårt mentala tillstånd. Detta är en del av ett omfattande forskningsarbete vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet.

 

 

Även när det gäller hjärtpatienter har forskning visat att klassisk musik påverkar kroppen såtillvida att musiken minskar produktionen av stresshormonet kortisol vilket  i sin tur lugnar hjärtrytmen och även dämpar ångestkänslor. Man har även när det gäller hjärtpatienter studerat körsångens hälsoeffekter och har där upptäckt att hjärtfrekvensen stiger och sjunker i samma takt som musikens melodi vilket i sin tur direkt påverkar sångarnas hjärtaktivitet.